Om man på en scen låter först mumin med kompisar sjunga och rocka loss i en halvtimme, för att sedan avsluta med en vackert sjungande lucia, är det garanterat att det senare framstår som ett litet antiklimax i en nästan två-årings ögon.
"Buääääh, meeeera muuuuumin!" tyckte gossen som inte så skönsjungande blev utburen av pappa. Men mamma fick i alla fall njuta av lucia i lugn och ro. Och glädjen i pojkens ögon när mumin entrade scenen, den kommer att värma mitt hjärta länge, länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar