Att njuta då man är på skönhetsbehandling

Jag hade ett presentkort för "fuktgivande ansiktsbehandling" som höll på att gå ut, så beslöt mig för att utnyttja chansen till en stunds avslappning ikväll. Spa:t var fantastiskt fräscht, jag blev bjuden på té, bäddades ner under mjuka filtar i ett rum upplyst med levande ljus, och jag höll just på att sjunka in i avslappnadhetens ljuva töcken, då det började. Ett reklam- och marknadsföringstal utan like (hos frissan har det någon gång varit lite liknande, men aldrig så här illa):

"Nu applicerar jag en fantastisk kräm som är perfekt just för din hud, den här skulle göra under med din vintergråa hud om du använde den upp till sju gånger i veckan". Och sen:

"Den här peelingkrämen är utvecklad just för trötta hemmamammor (okej det sade hon inte men jag läste det mellan raderna), om du ens en gång i veckan tog dig tid att peela med just denna kräm skulle alla dess fantastiska mineraler verkligen komma till sin rätta"

"Du borde komma på nytt hit om 6-8 veckor, så skulle denhär behandligen ge den effekten den verkligen kan ge"

Och så höll hon på, kosmetologen, i prick en timme tills pinan äntligen var slut. Och det enda jag låg och tänkte på vad hur jag skulle slingra mig ur denna knipa, utan att bli ruinerad. "Jag har inte råd med dina dumma krämer, och jag skulle aldrig komma ihåg att använda dem i alla fall, kan jag inte snälla bara få ligga här och njuta över att bli ompysslad?"

Hem kom jag, inte avslappnad, men lättad över att jag lyckades springa iväg utan att köpa en enda produkt/boka ny tid/något annat som jag inte har tid och råd med. Huh.

Tidig morgon

Gossen bestämde sig för att vara färdigsoven kl 06:40 i morse. Gäääsp. Och inte bara tröttheten, utan hjälp vad lång förmiddagen blir. Termometern visade -15 grader så kände mig inte direkt pigg på att gå ut och frysa direkt på morgonkvisten. Runt kl 10 var det bara -10 grader så då drog vi ut. Det var skönt, har varit småflunssig många dagar så har knappt varit ute på en vecka kändes det som.

Och nu har pojken snart sovit två timmars dagssömn, helt för länge och det bådar inte gott för nästa morgon, men man skall inte väcka den björn som sover, var det visst någon som sade... Så jag fortsätter njuta av lugnet och tystnaden en stund till.

Hälsningar från Tokshom

När halva bloggvärlden och resten av bekantskapskretsen för den delen också är ute och reser på exotiska platser i Långtbortistan, gjorde vi den mest exotiska resan av dom alla, nämligen den klassiska Stockholmskryssingen. Roligt var det men ack och ve så trött jag är nu. Gossen var så lycklig hela resan; älskade lekrummet och bollhavet, åt som en häst och bara njöt av att få vara i mommos och mofas och mosters och Ida-kusinens sällskap. Nätterna kanske inte var de bästa vi haft men på något sätt blev det morgon efter varje natt ändå. Och det bästa; vi fick ett avbrott i en vardag som känts lite enformig de senaste veckorna, och jag slapp det eviga matlagandet och köksstädandet för ett par dagar.

En perfekt minisemester för oss just nu alltså. 

EDIT: Nu först såg jag hur fint hans tröja matchar bollarna! Man kunde nästan tro att det var avsiktligt, men nix, så invecklat brukar jag inte orka tänka.

För två år sedan

För två år sedan hade jag lite satans ont och vankade här hemma av och an och funderade när man borde åka till sjukhuset. Vi åkte en stund senare, då mannen inte stod ut mera. Och tolv timmar, tre epiduraldoser, miljoner svordomar och tusen "döda mig"-utrop senare föddes tillslut en mycket blå liten pojke. Det var en rätt så sorgsen dag, om man får säga så.

Men Barnklinikens läkare worked their magic och imorgon fyller den lilla pojken redan två år. Nuförtiden är han mest röd (av ilska, trotsen ni vet), och full av energi, och vet precis hur man retar gallfeber på mig. Men han kan också vara världens gulligaste, sötaste unge, som generöst delar ut av sina kramar och pussar.

Ikväll var en sådan kväll, gossen och jag hemma på tumis och vi har mest läst och sjungit och kramats. Inte så dumt, det här livet med en (på vippen) två-åring.

Att lära sig två språk samtidigt

Gossen börjar snappa upp att ord kan och bör böjas, att man ibland använder bestämd form osv. Och det är så fantastiskt underhållande och fascinerande. Riktigt ännu har han inte koll på att böjningar på svenska inte är de samma som i finskan. Så stenen blir på finska kivinen, bilen blir autonen, och om han riktigt tar i blir Forden Fordenen. Ibland lägger han till så många nenenenen att man tappar räkningen.

Som en äkta finlandssvensk översätter han också ord till finskan bara rätt och slätt ifall han inte vet/kan/minns det rätta ordet på finska; på mornarna äter han grötiä och sen ska pappa fixata nånting. Ordet från svenskan, böjningen från finskan.

.Jag är helt stum av beundran, så liten han är men så mångsidigt han redan kan uttrycka sig.

Esbo centrum

Beslöt ikväll för att avvika från mina rutiner och skapa lite spänning i vardagen genom att åka och handla till Esbo centrum, istället för till Iso-omena eller Olars Prisma som jag annars brukar göra. Om Esbo centrum går ju lite negativa rykten sådär, t.ex. att där bara skulle drälla omkring en massa a-lagare och rastlösa invandrare.

Min uppfattning är dock, efter kvällens shoppingrunda och en långsam kopp kaffe mitt i köpcentret Entresse (det andra av Esbo centrums två köpcenter), att Esbo centrum inte skulle existera utan dessa två nämnda grupper. Och det på intet sett negativt menat, stämningen var nämligen mycket trevlig, ingen verkade överdrivet full eller rastlös, utan tvärtom; det var trivsamt att ta en kaffe och sitta och lyssna på ivrigt pratsorl på många olika språk, se vänner mötas och familjer äta kvällsmat. Utan invandrarna skulle där ha varit knäpptyst, eller ja, troligtvis skulle hela stället knappast existera. Så kära vänner, ota riski, åk till Esbo centrum, det är ganska kiva.

Purjo-potatis-linssoppa

Såhär tillreder den så smaskiga soppan, att du glömmer bort att du har en skål godis framför dig:

Du behöver:
ungefär 6 potatisar
1 purjo
vatten
1 tärning grönsaksbuljong
ca 2 dl (röda)linser
2 dl matlagningsgrädde
ev. några klickar Koskenlaskija eller Créme Bonjour enligt smak eller enligt vad som finns i kylskåpet

Skala potatisen och skär i lite mindre bitar (kokar snabbare), skär purjon på längden och skölj noggrannt (innehåller ofta mycket sand), skär i mindre bitar. Lägg potatis och purjo i en kastrull och fyll på med så mycket vatten att det täcker potatisen och purjon och att dit ryms 2 dl linser.När vattnet börjar koka, tillsätt buljongtärningen och linserna (skölj även linserna först). Låt puttra i 15-20 minuter, tills potatisen är mjuk. Mixa soppan slät med stavmixer, tillsätt grädden och osten, värm upp soppan tills osten smultit in i soppan. Servera gärna med t.ex. grynost eller smetana på. Voilá!

Självdisciplinstest

Igår var det lördag, och då får jag äta lördagsgodis ifall att jag känner för det. Mot eftermiddagen började det kännas att det nog kunde vara gott med en liten sockerblandning så jag promenerade till butiken och kom hem med en 400 grams påse (märkte till min bestörtning att varken vår närliggande K-market eller S-market säljer lösgodis....whaaat?? Så fick nöja mig med en blandning som Fazer plockat ihop åt mig. Måste komma ihåg det nästa vecka och traska åt andra hållet istället).

Gick hem och var ganska hungrig och sugen, hällde upp godiset i en skål, och nu kommer det präktigaste; lyckades koka en purjo-potatis-linssoppa, baka en skinkpaj och inmundiga dessa tillsammans med familjen, förrän jag rörde godiset. Fast det vackra karamellerna var upplagda i en skål, precis under min näsa.


Jag är så stolt.

Wilhelms oförglömliga, del hundra

Gossen stiger upp från pottan och det visar sig att han kissat. Jag berömmer honom "ojoj så stor, fin kisi, jättefint", varpå Wilhelm: "Varsågod".

Artig är han också, den lille mannen.

En lovsång för parktanten

...vill jag sjunga! Tänk, att hon står där i lekparken i ur och skur, och dessutom orkar vara vänlig och snäll och leka glatt med barnen! Det enda jag behövde göra i detta urprutiga väder var att få på gossen hela omgången med utekläder (efter att jag till slut fått på kurabyxorna utbrast jag bara "Halleluja!" och nu går Wilhelm omkring och utbrister "Halleluja!" med jämna mellanrum), köra honom till parken och dumpa av honom där för att 1,5 h senare nyduschad och bastad (jag passade nämligen på att besöka simhallen, helt själv, under tiden) plocka med honom hem. Gossen var genomvåt men mycket glad, och nu sover han som en däckad säl.

Jag älskar nog parktanten lite grann. 

Bedrövlig start på morgonen

Hänt klockan 07:37:

Jag hör gossen röra på sig och gäspa, dvs. göra "vakna upp"-ljud, sedan hörs ett "klonk" som efterföljs av ynklig gråt. Då vi går in till hans rum står en ledsen pojke i sängen, med ansiktet nerblodat. Han slog visst näsan, stackaren.

Han slog upp näsan första gången för en dryg vecka sedan, när han härjade i tamburen och försökte rusa ut genom en stängd dörr (hohho), tydligen är den lite känslig ännu och vill lätt börja blöda igen. Förargligt. 

Lugnt men härligt nyårsfirande

Vilken skön nyårsafton! Jag hade inte så höga förväntningar, har varit så trött och Wilhelm har varit så gnällig att jag mest såg framför mig en kväll som vi bara måste komma igenom. Men det blev en fin ikväll i alla fall. God middag hos bästaste syster, bus med den lilla sötisen Ida och sedan hem förrän klockan ens var 21. Wilhelm var samarbetsvillig och beundrade storögt raketerna i bilen på vägen hem, kom sedan snällt in och somnade utan ett pip. Själv hölls jag knappt vaken tills klockan slog tolv men kämpade på och såg till slut en fantastisk raketshow genom fönstret, medan jag kunde mysa under täcket i min egen säng. Perfekt.

Idag har vi njutit av fint vinterväder och alla har varit glada. Om året fortsätter lika harmoniskt som det börjat kommer det här att bli ett superbt år (that's all I'm asking; lite lugn och ro liksom, inget drama, snälla.).

Gott nytt år 2012!