Fastlagstisdag

Idag kom vi äntligen iväg på första delen av Max allergitest (vi skulle ha gått redan för nästan en månad sedan men Max var sjuk då). Testet består av ett tudelat "mjölkutsättningsprov" (maidon kaksoissokkoaltistus), som betyder att han vid två olika tillfällen skall dricka en viss mängd mjölk utan att vi vet om det är vanlig- eller specialersättning, för att sedan i en veckas tid följa med symptomen här hemma. Idag har han alltså fått första omgången mjölk (2 ml + 10 ml + 50 ml + 100 ml, med 30 minuter mellan varje sats).

Dessutom gjordes idag ett s.k. pricktest, genom att droppa olika allergiserande födoämnen på hans hud för att se om någonting skulle förorsaka en allergisk reaktion. Vi började morgonen i laboratoriet med detta test, och till min stora förtvivlan visade resultatet att han skulle vara allergisk mot vete. Laboratoriesköterskan såg på  mig med allvarlig blick och förklarade att läkaren berättar närmare vad testresultatet innebär. Det var med tunga steg jag gick genom korridoren mot läkarens mottagning, såg fastlagsbullarna som jag visste att min mamma bakat för ikväll segla iväg bortom räckhåll, hann tänka att nu blir det svårt, om jag inte får äta varken mjölk eller vete (finns det liksom nånting gott man kan unna sig om dessa två är förbjudna??). 

Men läkaren (som förresten var samma läkare som vi besökt på Pikkujätti i Hagalund två gånger tidigare...jobbar hon dygnet runt, på alla sjukhus och läkarstationen, typ samtidigt? Snacka om att vara effektiv) tittade förvånat på resultatet, och utbrast "Vete? Tycker du att han brukar reagera på vete?" Och jag bara "Näääe, inte så jag märkt i alla fall" (lite utslag har han ju från och till i ansiktet men det tyckte inte läkaren att var så märkvärt), och då bara ryckte hon på axlarna, och tyckte att vi struntar i det. Hurra! Så jag fick min fastlagsbulle, åt t.o.m. två, bara för att jag var så glad att jag fick. Som mamma bakat i havremjölk och fyllt med havrevispgädde.

Och hittils har Max inte reagerat på mjölken som han fick idag, så det bådar ju gott. Sannolikheten är ju ändå fifty/fifty att han idag redan fått vanlig ersättning. Nu håller vi tummarna att han är lika nöjd även efter följande testdag, som blir om två veckor. Då skulle vi äntligen slippa detta mjölkfria leverne, även om jag idag fick äta riktigt, riktigt gott också utan mjölk (tack mamma!).

Lyckliga kaffegäster. Wilhelm ville ha sin bulle utan grädde, utan sylt, utan mandelmassa. Bara straight up. Det lilla hälsofreaket. Han skulle klara en mjölkfri diet mycket bättre än jag.

Mmm. Den här smakade extra gott idag.