Vilken fin början på påsken vi haft. Eller jag då, i alla fall, som fick inleda med sovmorgon då mannen tog morgonpasset kl 6 imorse. Sedan en skön 10 kilometers joggingtur i strålande vårväder, följt av lunch, och därefter kaffe och kaka hos goda vänner ute på landet. Vi fick träffa världens goaste lilla hundvalp, och speciellt Max blev stormförtjust, han bara skrattade och tjoade då hunden kom och ville pussas med honom. Wilhelm var lite avvaktande, och höll sig mera till katten, som han blivit kompis med redan tidigare. Dessutom fick han ett Blixten Mcqueen-påskägg, så det slog ju nog alla hundvalpar i världen. Avslutningsvis fick Wilhelm ännu åka med på en liten tur på motorkälken, så vår lilla kaffevisit blev sist och slutligen värsta påskäventyret. Det var två glada och nöjda pojkar som stupade i säng då vi kom hem.
Fast det alltid är lite besvär att packa iväg sig med pojkarna och timea in dagssömner och ha med mellanmål och blöjor och bytesskläder och what not, tänker jag alltid efteråt hur roligt det har varit och hur glad jag är att vi kommit iväg. Man ska aldrig underskatta effekten av att träffa vänner, komma iväg lite hemifrån, låta barnen uppleva något nytt, besväret innan eller en liten känkkäränkkä för att dagssömnen blivit lite kortare än vanligt är sist och slutligen ett litet pris att betala för att hela familjen ändå är lite gladare och nöjdare då kvällen kommer. Vi hinner nog uggla här hemma helt tillräckligt ändå.
 |
| Wilhelm har odlat det finaste påskgräset. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar