Max 10 månader

Jösses, dagarna och veckorna går så fort att jag nästan glömde att vår bebis redan blev 10 månader gammal under veckan som gått. Dags för en månadsrapport, alltså. 

Max väger 10,3 kg och är 76 cm lång. Han har ett utmärkt pincettgrepp, han kan fånga upp minsta lilla pripla mellan sina små fingrar och orkar studera alla dammkorn och rosk med stor koncentration. Också annars kan han roa sig själv genom att "leka" med lego, klossar eller vilken leksak som helst som skramlar eller har nåt annat ljud då man kastar omkring på den, i förvånansvärt långa stunder, kan inte minnas att Wilhelm egentligen någonsin lekt ensam lika länge. Han stiger upp mot stöd och tar även minimala steg (mot stöd då), och kan nuförtiden också komma ner tillbaka till golvet utan att slå sig. Idag fick han en kärra att skuffa på ute, och det gick ganska bra, speciellt med tanke på att han fortfarande är mycket ovan att ha skor på sig. Det kommer nog inte att ta länge förrän han far omkring lika fort som sin storebror.

Från och med igår sover han bara en dagssömn (mellan kl 12-15), så nu är han dessutom vaken då vi är ute på förmiddagarna och eftermiddagarna med Wilhelm, det är som en helt ny värld att ha med sig två barn då man ute, och nu börjar det definitivt kännas som att bebistiden snart nog är bakom för gott.Nätterna är ibland bra (kan ibland t.o.m sova från 20 på kvällen till 06 på morgonen), men oftast ganska dåliga, iaf morgonnätterna. Det jobbigaste just nu är nog då han vaknar redan 5 på morgonen och inte mera somnar om, men vi får hoppas att övergången till bara en dagssömn skulle råda bot på dessa horrormorgnar.

Max äter i princip allting med god aptit, nyaste favoriten är smörgås, han bara smaskar av lycka då han får slicka i sig margarinet på brödet. Jag ammar honom ännu på kvällarna och på morgonnatten, och tänker nu att jag nog fortsätter med det så länge som han vill, det är så mysiga stunder att inte ens morgonnattens amning stör mig - speciellt om det får honom att somna om och sova ens en liten stund till.

Har på känn att det kan bli en ganska utmanande men ändå rolig sommar, men en söt och lite stollig ettåring i huset.

Då Max fick en kärra tyckte jag att Wilhelm också skulle få någonting (främst för att Wilhelm annars skulle tro att kärran är åt honom), så det blev ett sparkbräde. Wilhelm är inte alls intresserad av att cykla (det blir ett tvärnej bara det ens kommer på tal, och orkar inte bråka om det mera), det enda han gillar är att sparka omkring på sin mersu men jag tycker han börjar bli lite för stor för den så försöker nu milt uppmuntra honom att prova något nytt. Och sparkbrädet verkar vara en hit! Och visst lär den ju honom balans och koordination på ett helt annat sätt en en sparkbil, så vi hoppas han snart "glömmer bort" mersun.

Tänk att jag nuförtiden har två barn som leker ute, är inte riktigt van vid tanken ännu.