Ett litet, litet hopp inom mig har börjat spira. Kanske får vi vardagen inte bara att fungera utan kanske att bli lite rolig också, så småningom.
Wilhelm har fått en dagisplats, han får börja om en dryg vecka. Fick ett alldeles fantastiskt bemötande på dagis, dom verkade så förstående och uppmuntrande att jag helst själv skulle börja där också. Så jag tror att det kommer att bli bra, och att Wilhelm kommer att trivas.
Max börjar vara nöjdare lite fler och längre stunder varje dag, och också kvällsgråten har kortats ner massor från det vad den var ännu för ett par veckor sedan. Dessutom har nätterna gått superbra den senaste veckan, men jag vågar inte skriva nåt mer om det för då kommer han att börja vakna med en timmes mellanrum igen.
Och ikväll ska Wilhelm och jag gå på cirkus. För inte så länge sedan tyckte jag att cirkus är det onödigaste som finns men nu är jag tydligen tillräckligt svältfödd på kultur och nya upplevelser för jag tycker helt uppriktigt att det ska bli hur skoj som helst. Dessutom ska det bli jätteroligt att få göra något på tumis med Wilhelm. Jag tror att vi behöver det, båda två.
Så det är nog ett ljus jag ser, i ändan av tunneln. (Vi får bara hoppas att det inte är ett mötande tåg, som min man brukar tillägga.)
Roligt att höra att det börjat gå bättre. Har tänkt så mycket på er. Ha det så roligt på cirkus!
SvaraRaderaTack Carina! Cirkusen var rolig men så pass spännande att Wilhelm ville hem redan halvvägs ;) Men det var roligt så länge det varade :)
RaderaAnnika, du har lovat dyrt och heligt att aldrig mer gå på cirkus (då nångång när vi var 12...)! Men hoppas ni hade det kul:)! Å trevligt om vardagen börjat rulla bättre, å ja e säker på att Wilhelm kommer att ha de bra på dagis! Hör gärna av dig nångång när du har ork å tid! Kram
SvaraRaderaJAG VET!!! Men jag kunde ju inte då veta att jag nångång skulle bli en überuttråkad hemmamamma som tar emot varje chans till ett avbrott i vardagen med ett glädjeskutt. Vi rings vännen, kram!
Radera