Bråda tider (men roliga)

Så roligt att vara tillbaka på jobbet. Känns nästan lite spännande att vänta på bussen på morgnarna tillsammans med andra kontorsklädda nissar, tänk, nu är jag med igen, liksom. Pojkarna har klarat sig suveränt här hemma, Wilhelm har inlett sitt rekordlånga sommarlov från dagis och är alltså också hemma alla dagar nuförtiden. Max är lite mammasjuk och till sig över förändringen men jag tror nog att det tar sig. Känner mig helt lugn i alla fall, han är ju ändå hemma i sitt eget hem, tillsammans med sin egen pappa och bror, så någon större nöd går det ju inte på honom. Nätterna är bara otroligt trassliga, men känner mig så glad och inspirerad tack vare jobbet att jag ändå är förvånansvärt pigg. I helgen hann vi dessutom med lite tumis- och kompistid då mina föräldrar sov över hos oss med pojkarna så att mannen och jag fick äta middag med ett gäng vänner PLUS sova gott i lugn och ro i hotellsäng. Mycket lyxigt. 

Nu, då Wilhelm är hemma alla dagar och dagsprogrammet varierar från dag till dag, har vi pysslat ihop ett veckoschema så att också Wilhelm kan följa med vad som kommer att hända och när. Jag är så stolt att vi fick detta projekt färdigt, är varken den mest pedagogiska eller mest händiga pysselmamman men tydligen är jag beredd att gå utanför min comfort zone om det bara underlättar vår vardag ens lite. Efter att ha haft schemat ibruk en dag kan vi redan säga att det var värt besväret; Wilhelm hade snällt sovit dagssömn då mannen hade klistrat in det i schemat efter lunchen, "för här står att du ska sova nu", och Wilhelm bara "okej då".

Tillslut ännu en bonusbild på två bröder som tillsammans glädjs åt att den mindre idag för första gången, på skakiga ben, hävde upp sig och stå. Heja Max!