Att träna

Vem behöver ett gym när man kan göra följande:

- pulsa genom snömassorna mitt i stormen till matbutiken, med pojken på stigan som släp. Det var en sann fröjd att kämpa hem tillbaka med matkassen, stigan, pojken som inte mera ville sitta på stigan eller ens gå åt rätt håll, samtidigt som vinden piskar upp snö i ansiktet.

-följande morgon, då det fortfarande är oplogat, försöka ta sig till bilen, igen med pojken i släptåg dock denna gång i pulkan, medan du bär en Ikea-säck full med tidningar som ska till soporna, en snöspade att gräva fram bilen med, samt pojkens parkväska och din egen träningsväska. Mina bakre lår ropade efter nåd!

-gräva fram bilen. Ah, vilken skön axel- och ryggträning!

-och samma procedur på vägen hem (nu hade plogbilen gjort sitt jobb under tiden vi var borta, dvs. skottat snön från vägen - in i vår parkeringsruta. Så det var bara att ta fram spaden igen).

Mellan varven var jag faktiskt till gymet, det som den offentliga sektorn bjuder på för ynka 3 euro/gång, och kunde konstatera att jag fick träna i sällskap av pensionärer, rullstolsbundna och gravida (frågesport: till vilken grupp hör jag?) Dessa människogrupper utgör tydligen en stor grupp i Esbo för gymet var smockfullt. Och rätt så slitet, och rätt så... nåja, för 3 euro skall jag kanske inte gnälla desto mera.

Nu tänker jag i alla fall klämma i mig en fastlagsbulle eller två, det har jag förtjänat.